Inka
Q´ero-nationen består av ca 2000 personer som är bosatta vid berget Waman Lipa i Anderna på en höjd av 4.300 meter. Deras huvudsakliga sysselsättning förutom jordbruk är att väva. Eftersom de inte har haft något skriftligt språk är det genom sitt vävande som de har kommunicerat med bilder och tecken.
Q´ero-folket anser sig vara ättlingar i rakt nedstigande led till Inka. Tack vare att de flydde upp i bergen på 1500-talet när Conquistadorerna kom lyckades de undgå plundringar och kunde på så sätt bevara sina gamla kunskaper, som nu förs vidare genom muntlig tradition. Kunskaper som har funnits i flera tusen år.
Det som är viktigast enligt Q'ero-schamanerna är att vara i balans med naturen, familjen, vänner, vårt arbete, andra människor och inte minst med oss själva för att vi ska må bra. De kallar detta Ayni.
Q'ero schamanerna Don Alejandro, Dona Maria och Don Mareano
En vacker berättelse från Inka-folket om att leva i Ayni:
”There once was a village in the high Andes many, many miles from any civilization. There had been an extended drought and the villagers knew that if it did not rain soon there would be no potatoes that year, which would mean the babies would die that winter. So they called for a medicine person from the nearest village to come and help. After journeying many days they finally arrived. After noticing what was happening in the village they asked for a hut they could use and sat in ceremony. Within several days the clouds began to build and the heavens became grey, and it rained. When the medicine person came out the villagers were delighted and said “thank you for making it rain”. The medicine person said, “I did not make it rain”. This village was so out of balance, I became out of balance. I sat in ceremony to come back into balance, and then the village came into balance.”
